Hoppas allt är bra och att ni njuter av livet.
Som ni märker blir det färre och färre inlägg från mig. Har tappat inspirationen men försöker mig på ett inlägg innan sommar och semester infaller.
Senaste inlägget var ju från Våren i Svedala och vintern i Norge då vi åkte skidor.
Väl tillbaka i Hongkong så textade en bekant, kan vi kalla henne då, vän nu, och frågade om jag ville med till Indien och fira Holi. Jag har alltid velat åka till just Indien så varför inte?
Jag har träffat denna tjej några gånger här i Hk. Många sa: åker du med någon du knappt känner?
Vilket jag gjorde. Hur fel kan de gå? Denna gång gick det toppen och idag är vi goda vänner och umgås även familjevis.
Några år sedan gjorde jag samma sak, reste med en tjej som jag knappt känner, denna resa är inget jag vill göra om. Vi var från olika planeter, ha ha.... Men ibland får man chansa. Är det inte värre än vad detta var så är det ju bara att - go for it.
Tillbaka till Indien trippen. Min bekant hade planerat hela resan så det var bara att betala min del och hänga på. Visum skulle ju såklart fixas och det slutade med att min bekant inte blev beviljad visa, pga för suddigt kort. Två timmar innan vi skulle åka hemifrån blev hon dock beviljad, phuuuu....Svettigt ett tag. Jag var inte intresserad av att åka själv just hit.
Mitt i natten efter en bilfärd från flygplatsen till Vrindavan, där vi skulle vara så klev vi in på vårt fyra stjärniga hotell....ser trevligare ut på bild än det var.
Första dagen åkte vi till Taj Mahal. Detta vackra vita marmor tempel. Fakta från Wikipedia. Tillhör nu också ett av Världens sju underverk.
Taj Mahal (/ˌtɑːdʒ
Construction of the mausoleum was essentially completed in 1643 but work continued on other phases of the project for another 10 years. The Taj Mahal complex is believed to have been completed in its entirety in 1653 at a cost estimated at the time to be around 32 million rupees, which in 2015 would be approximately 52.8 billion rupees (U.S. $827 million). The construction project employed some 20,000 artisans under the guidance of a board of architects led by the court architect to the emperor, Ustad Ahmad Lahauri.
The Taj Mahal was designated as a UNESCO World Heritage Site in 1983 for being "the jewel of Muslim art in India and one of the universally admired masterpieces of the world's heritage". It is regarded by many as the best example of Mughal architecture and a symbol of India's rich history. The Taj Mahal attracts 7–8 million visitors a year and in 2007, it was declared a winner of the New7Wonders of the World (2000–2007) initiative.
Vi mötte upp vår guide, hade guide under hela resan vilket jag vill påstå är ett måste.
Nu skulle vi börja fira Holi. Även här fakta från Wikipedian.
Holi ( /ˈhoʊliː/; Sanskrit: होली Holī) is a popular ancient Hindu festival, originating from the Indian subcontinent. It is celebrated predominantly in India and Nepal, but has also spread to other areas of Asia and parts of the Western world through the diaspora from the Indian subcontinent. Holi is popularly known as the Indian "festival of spring", the "festival of colours", or the "festival of love".[7][1][8] The festival signifies the arrival of spring, the end of winter, the blossoming of love, and for many a festive day to meet others, play and laugh, forget and forgive, and repair broken relationships.[9][10] The festival also celebrates the beginning of a good spring harvest season.[9][10] It lasts for a night and a day, starting on the evening of the Purnima (Full Moon day) falling in the Vikram Samvat Calendar, [11] in the Hindu calendar month of Phalgun, which falls around middle of March in the Gregorian calendar. The first evening is known as Holika Dahan (burning of demon holika) or Chhoti Holi and the following day as Holi, Rangwali Holi, Dhuleti, Dhulandi,[12] or Phagwah.[13]
Holi is an ancient Hindu religious festival which has become popular with non-Hindus as well in many parts of South Asia, as well as people of other communities outside Asia.[9] In Mughal India, Holi was celebrated with such exuberance that commoners of all castes could throw colour on the Emperor.[14] In addition to India and Nepal, the festival is celebrated by Indian subcontinent diaspora in countries such as Jamaica,[15] Suriname, Guyana, Trinidad and Tobago, South Africa, Malaysia, the United Kingdom, the United States, Canada, Mauritius, and Fiji.[7][16] In recent years the festival has spread to parts of Europe and North America as a spring celebration of love, frolic, and colours.[17][16][18]
Holi celebrations start on the night before Holi with a Holika Dahan where people gather, perform religious rituals in front of the bonfire, and pray that their internal evil be destroyed the way Holika, the sister of the demon king Hiranyakashipu, was killed in the fire. The next morning is celebrated as Rangwali Holi – a free-for-all festival of colours,[9] where people smear each other with colours and drench each other. Water guns and water-filled balloons are also used to play and colour each other. Anyone and everyone is fair game, friend or stranger, rich or poor, man or woman, children and elders. The frolic and fight with colours occurs in the open streets, open parks, outside temples and buildings. Groups carry drums and other musical instruments, go from place to place, sing and dance. People visit family, friends and foes to throw coloured powders on each other, laugh and gossip, then share Holi delicacies, food and drinks.[19][20] Some customary drinks include bhang (made from cannabis), which is intoxicating.[21][22] In the evening, after sobering up, people dress up and visit friends and family.[5][19]
Vi var mycket populära att just kasta färg på. Vi skulle åkt och köpt speciella kläder för detta men hann inte så de sämsta som var packat fick åka på.
Här med vår guide. In och ut i alla olika tempel och gator/gränder. Akta sig för apor fick man göra, som stal glasögon! Såg flera apor som satt och dinglade med just glasögon. Jag hade ett par på mig som jag inte var rädd om då jag visste att de skulle bli mycket färg, höll hårt i dem.
Alla ville ta selfie med oss västlänningar, och då menar jag verkligen alla!
Vi finns i hundratals mobiler runtom i Indien. Guiden sa att det är så annorlunda med oss där så alla vill fota. Vi är ju på landet nu och alla här har inte ens sett en västerlänning.
Nästa dag körde vi vidare till tempel, färg. Vi ville dock inte mer färg nu men det bestämmer man inte själv. Går man ut dessa dagar så ja, då får man färg på sig. Jag hoppade över de sista templet och väntade i bilen. Detta tempel var vidrigt! De tittade under kjolen på min vän, tog henne på brösten och ja, tyckte nog lite att de hade rätten till det! Detta är det vidriga i detta land, inte bara i detta land utan denna kvinnobild hos männen.
Guiden hämtade mig och vi åkte vidare till Yamuna River, där vi skulle åka båt på floden. Påvägen dit så stannar några män oss i en gränd, alla börjar kasta färg och vi får inte åka vidare. Vi åkte i en öppen tuktuk. Här blev jag riktigt rädd. Visst jag hade guiden med mig men har var ju inte direkt någon stor kille, tankarna börjar rusa, vem var guiden? Var är jag? Tänk om de drar ur mig ur Tuktuken? Våldtäkt? Mörda mig?
Under dessa minuter hann jag blir riktigt rädd.
Till slut fick vi åka vidare, väl till båten där de andra väntade var jag ganska skärrad och kände, vad gör jag här? Varför?....
Väl ute på floden så var allt ok igen. Vackra tempel, färger.
Sent på kvällen åkte vi vidare till Dehli. Staden jag tyckte väldigt mycket om. På vårt hotell i Vrindavan där vi tidigade bode serverade de varken alkohol, kött eller vitök.
Fösta drinken i Delhi kan jag säga smakade ljuvligt. Sköna sängar, lyxigt hotell.
Nästa dag hade vi bokat stadstur i Delhi. Med ett företag där stor del går till slumorådena.
Med dessa pengar kan barnen försöka via kunskap, ta sig ur slummen. Kontoret låg just i slummen där vi hade ett besök, fick inte fota där. Just i denna slummen bodde det ca 50 000 människor. Hela slummen är en "industri". Sjukstuga, affärer, jobb men galet fattigt!
Ibland försöker de resa upp bland slummen men som vår guide sa: Vart ska alla ta vägen? Finns ju såklart inte boende till alla dessa. Många som födds i slummen kommer aldrig därifrån, vissa vill inte därifrån. Det är deras trygghet. Finns garanterat värre slumområden än detta men det räckte att se tycker jag. Fick gå in och se hur de bode, besöka skola och gå runt i området. Alla barn var så glada när de såg oss, ville ta i hand, fnittrade ( Säkert för hur vi såg ut)
Vidare till kryddmarknaden i Chandini Chowk Area. Guiden ger oss några näsdukar, ja ha tänkte jag, vad ska jag ha de till? In i marknaden på små gränder, och alla var "lungsjuka" det hostades och nös....
men pga den trokade chilin, det var här mina näsdukar kom till andvänding. Ögonen rann, näsan rann, helt otroligt av bara dessa torkade chilisar.
Vidare till ett tempel som varje dag driver soppkök till de fattiga. Här serveras upp till 100 000 portioner per dag! Det börjar med att man måste skydda håret och fötterna måste tvättas då man går barfota. Detta jättepojet drivs av viss statliga medel men mest av gåvor och alla som jobbar här är voluntärer. Här i Sikh tempel.
Det serveras alltid vego gryta med rotis, dessa bröd som kvinnorna på bilden gör. Det går åt ca 12 000 kg mjöl, 1500 kg ris, 13 000 kg linser och ca 2000 kg grönsaker. 200 000 bröd.
Detta är så fantasktisk att se, hur alla är så hjälpsamma, ger sin tid, kunskap och glädje i maten, trots missären.
Efter detta kaos, myller av ljud och människor överallt, åte vi tillbaka till hotellet för en dusch, middag och planet hem på natten. Vilken resa, vilka upplevelser. Fast jag var livrädd så skulle jag aldrig vilja ha denna tripp ogjord. Min bekand blev en god vän och mer tripper blir detframöver.
Några dagar hemma sedan åkte vi några dagar till vårt Phuket i lite jobb och även njuta av sol och bad.
På vägen hem besökte vi våra vänner som bor i Bankok. Några timmar utanför staden bor de med sina två barn som går i skola, tillsammans med denna filur, ja de hade getter och djur på skolan. Så annorlunda än i vår värld. Jag är så tacksam att jag får uppleva alla dessa olika delar på vårt klot.
Nu far jag vidare till Svedala några veckor och klamrar mig fast som en igel på mina älskade barn.
Trevlig sommar!
// Lena
