Årets bästa Sverige månad tycker jag. Är det någon månad i Sverige jag saknar är det just Maj. Alla knoppar som slår ut, solen, värmen och framförallt ljuset.
Påsk och påsklov har passerat. Här på vår ö blir det som ett stort turist mecka.... Många har vänner och familjer på besök men också Kineser från inlandet kommer. Man försöker undvika just där det är som mest folk. Jaga ägg på stranden är poppis.
Detta är just under påskhelgen, annars är det otroligt lugnt då många även åker iväg just under påsken. Lugna gatan kan man säga. Vi valde att också blir turister under några dagar och for iväg till Tokyo. Här är det inte lugna gatan kan man lugnt säga. Detta är en av världens mest trafikerade korsning, Shibuya crossing/ Station. Här går det över ca 1000 personer varje gång man passerar.
Japan är ett av världens mest befolkade länder med en befolkning på cirka 127 miljoner människor. Det avlånga öriket, som är nästan lika stort som Sverige, huserar nästan 13 gånger så mycket människor.
Men det slutar inte där:
Visste du att 80% av japans befolkning bor på en yta lika stor som Götaland?
Hur många bor i Tokyo?
Invånare i Tokyo: 13,649,574¹
Invånare i större Tokyo-området: 37,800,000
Tokyo är världens största storstadsområde sett till befolkningsmängden.
Hela 29% av Japans befolkning är bosatta i detta område.
Går man runt i centrala Tokyo är det inte något man tänker på – visst är det abnorma mängder folk på gatorna, men det är svårt att förstå vidden av denna galet stora metropolis. Fakta från Vilse i Japan.
I Tokyo är det DYRT att bo som turist på hotell. Oftast mycket små utrymmen och hotellrum. Äta på hotellen är dyrt, taxi är dyrt. Tokyo har ett av världens bästa och punktliga tunnelbanesystem. Lite rörigt om man inte är van men helt klart värt att prova om man besöker staden.
Det översta kortet är ett åkkort som man även kan handla för i små butiker, typ dricka och snack. Här i HK har vi ett liknande kort, Octupus. Detta använder jag dagligen för transport mm.
Det mest fantastiska under resan var alla dessa körsbärsblommor som Tokyo är känt för och folk vallfärdas hit under just denna tid, som infaller i början av April varje år. Kan skilja någon v hit eller dit. Vi skulle varit där kanske 4-5 dagar tidigare för att få se det helt perfekt, nu regnade blommorna ner men är ändå så glad att man har fått se detta 🌸🌸🌸🌸🌸
Människorna i Tokyo är otroligt vänliga. De kan tyvärr mycket dålig Engelska. Maten, sushi som vi älskar, underbart. Massor med tempel i staden, galna caféer och matställen. Mycket djur caféer, tycker dock så synd om dessa djur så det hoppade vi över att gå på.
Tokyo är känt för sin animering, manga och alla dessa spelhallar. Vilken ljudnivå. Åldersgräns 18 år för att få spela. Det mest populära spelet var dessa kulspel.
Ett av de största templet fanns i området Asakusa - Taito. Här klär de sig även många i traditionella kläder.
Vi åkte även ut till denna konstgjorda ö, Odaiba. Här ville sonen fota lite och vi gick bara runt på kvällen och tittade runt. Här är ingången till Centret.
Vi besökte Harajuki, denna delen av Tokyo är känd för sina cosplayer. Utklädda till dockor eller andra figurer. Vi såg dock inga, då de oftast är där på helgerna. Galet mycket folk var det i området.
Många gillar ju alla neonskyltar och shopping. Vi shoppade inget och gick snabbt förbi skyltarna då vi redan bor i en storstad och kan se detta dagligen om vi vill. Allt är mini, söta små cola och även körsbärsprydda flaskor. Cola är ju min favorit dryck för er som inte vet.
Jag gillar även dessa gamla delar av stan som får en att känna att man åker tillbaka i tiden.
Vid Shibuya Station står ju också hunden Hachiko. Berättelsen om den är ju otroligt sorglig. Här kommer fakta från Wikipedia.
När akita-valpen kommer till sitt nya hem, dröjer det inte länge förrän han och hans husse är oskiljaktiga. Varje dag vid samma tid, när hans husse Parker Wilson (Richard Gere) slutar jobbet, står Hachiko och väntar på honom vid järnvägsstationen. Hunden blir en älskad familjemedlem. Men en dag får Hachikō vänta förgäves, hans husse kommer inte. Trots det väntar han troget på honom varje dag under de kommande nio åren. Hachikōs öde berör många människor, som passerar stationen och de hjälper honom med mat och varma ord.
Flera år efter Parkers död återvänder hans fru Cate (Joan Allen) för att besöka Parkers grav. Hon ser då en gammal och sliten Hachiko som troget sitter och väntar vid järnvägsstationen. Cate sitter en stund tillsammans med Hachiko medan hon väntar på nästa tåg. Hachiko återvänder till järnvägsstationen senare på kvällen och sluter ögonen för sista gången. Då kommer Parker ut genom dörrarna som om inget hade hänt. De två vännerna återförenas medan deras själar stiger upp mot himlen, tillsammans för alltid.
I slutet av filmen avslöjas berättelsen om den verkliga Hachiko som föddes i Odate, den 10 oktober 1923. Efter sin husse Hidesaburo Uenos död 1925, väntade Hachiko troget utanför järnvägsstationen i Shibuya. I närmare 10 år väntade Hachiko på sin bästa vän. Det framkommer i filmen att Hachiko dog den 8 mars 1934, men det korrekta årtalet är 1935. En bild på statyn utanför järnvägsstationen, som restes till minne av Hachiko är den sista bilden som visas innan eftertexterna rullar.
Jag avlutar April inlägget om Tokyo med denna fantastiska fotografering vi gick förbi och det var just en traditionell bröllopsfotografering bland träden i blom. Ha det bäst!
// Lena
