Är det någon kvinna därute som har friat idag? Skottdagen, förr var det ju så att denna dag fick just kvinnorna fria, men idag känns det kanske mer som att man tar beslutet tillsammans, pratar om gifte mål och förhoppningsvis kommer till skott. Men man får väl hoppas att det ändå finns en och annan romantisk kvinna/man där ute som går ner på knä, även i nutid?
Februari, och vi har firat Kinesiskt nyår. Nu har vi gått in i apans år. Här är just Kinesiska nyåret den största högtiden. Då är många lite extra lediga och barnen har lov i en vecka. Vi stannade här i Hk då resorna är dubbelt så dyra och massa folk överallt. Här pyntas det med dessa mandarin träd.
Alla hjärtans har ju passerat, jag hade bakat hemmagjorda praliner som bara var sååååå goda..
Det står 15 år i tidningen men han var 16, jag har dubbelt kollat. Idag är Håkan en frisk man i sina bästa år. Självklart med massa piller och sjukhusbesök för kontroll men lever ett helt vanligt liv. Här är en bild på Håkan idag.
Några vänner från Sverige har bokat en månad i deras paradis, Huay yang. Som oxå är pensionärernas paradis, ha ha....vilket jag inte visste. Bestämde mig snabbt att möta upp dem i Bangkok och sedan vidare. Då jag mötte dem tidigt på morgonen tog jag ett kvällsflyg till Bkk och hade bokat in en natt på flygplatsen på ett hotell. Hotellet strulade och jag fick boka om till ett annat utan att sett stället.....japp allt är inte glamour i min värld, ha ha.....Här sov jag en natt, eller sova var nog att överdriva....
Framme, detta hus har de hyrt i en månad och jag fick äran att hänga på i nästan en v.
Så vad gör man här då? Ja, faktiskt verkligen ingenting - äter och slappar. Jag var nog i lite chock första dagarna för det är bara lugnt och ca 90 % av turisterna är just Svenskar och ca 65 år och uppåt. Många bor här från 3 till 6 månader. Alla husområden var Svenska ( tror jag).
Familjen hade lite svårt att ställa om tiden, och jag var ju redan i tid så jag passade på på morgonen att smita ut på en långpromenad vid stranden och tjötade med gamlingarna, ha ha.... Här gick jag...
Strandvillorna var riktigt fina tycker jag. En och annan mysig bar och matställe fanns oxå på stranden.
På vägen mötte vi denna sakletare, ännu en tanke på hur fantastiskt bra vi har det.
Enklare bostäder på vägen till parken.
Ett munkkloster passerade jag på vägen ner till stranden varje morgon.
Jag avslutar denna gång med en strandbild och ett stort tack till C och B och lilla G, att jag fick möjlighet att se just ert paradis ( familjen har varit här 5 gånger)
För det är väl det som är fantastiskt i livet att vi alla tycker olika, skulle ju bli väldigt trångt om alla skulle ha samma ställe som paradis, eller hur?
Jag hade en riktigt trevlig tripp ( även om det var mycket lugnt), är tveksam om jag återvänder innan jag fyllt 70 år, men - man ska aldrig säga aldrig.
// Lena
