måndag 21 februari 2011

Februari


Kung hei fat choi ! Gott nytt år......

Här har vi haft nyår, Kinesiska nyåret, kaninens år. Som jag har skrivit tidigare så är dessa veckor den största ledigheten för kineserna och här firar de stort. De sägs att runt 90% av kineserna är tillsammans med sina familjer och tittar oftast på nyårsgalan på tv. De äter och umgås. Veckan före nyår är det fullt på de flesta tåg, bussar och flyg. Här är det flera hundra miljoner människor som bor på annan ort än sina familjer. Trafikkaoset fortsätter minst två veckor efter nyåret och priserna stiger på transport och hotell. Vi valde dock att trotsa detta och åkte till Bangkok. Barnen och vi var lediga en vecka så vi bokade utan att ha någon plan, bara njuta av värmen, maten och stämningen. Det var längesedan jag var i denna Thailändska huvudstad. Läste att Bangkok är ett av värdens populäraste resemål, själva staden har ca 7 miljoner invånare men storstadsområdet runt 12 miljoner invånare.

Visst ser det lockande ut? Minns inte att jag faktiskt gillade denna stad så här mycket.....
Mannen skulle göra en tatuering som de "hackar" in och detta av ett medie, men efter viss tvekan så åkte vi därifrån utan tatuering.....

Som sagt vi bara tog dagarna som de kom. Efter 5 dagar kände vi oss nöjda och åkte hem.

Efter några veckor av vardag var det dax igen! Denna gång blev det en tjejresa till Xian, Kina. Denna resa har jag trånat efter i närmare 10 år, när jag första gången hörde om Xian och dess fynd. Nu äntligen for vi iväg. Xian ligger nästan i mitten av Kina och är huvudstaden i Shaanxinprovinsen. Vad finns då att se här? Vi hyrde redan från hotellet en engelsk talande guide och chaufför. Vi började dag ett med det mest kända, terrakotta armén. Jag ska försöka korta ner denna otroliga historia så gott jag kan! Vi börjar med en bild.

1974 var det torka och några bönder bestämde sig för att gräva en ny brunn i hopp om att hitta vatten. Något vatten hittades inte men massor av keramikskärvor och de hittade också till sin förvåning ett par lerhuvuden i naturlig storlek. Det bönderna hittade visade sig vara en armé av nergrävda terrakotta soldater. 1900-talets största arkeologiska sensation var ett faktum.

Den förste kejsaren som han kallas för, Qin Shi Huangdi härskade på 200-talet f. Kr. Redan som barn hade Qin varit besatt av sin död och de sägs att han påbörjade armén redan när han var 13 år. Då i Kina var det inte ovanligt att tjänstefolk, älskarinnor och ämbetsmän begravdes levande eller döda för att kunna följa sin herre i graven. Blod och kött multnade och Qin ville ha något mer storlaget än så. Han började därför bygga denna armé av terrakotta figurer i naturlig storlek, faktiskt lite större än naturligt storlek. Armén skulle vakta hans underjordiska boning. Terrakotta armén består av just nu runt 8000 krigare. Den fjärde stora graven som hittades var tom. Kropparna är gjutna och ansiktena är alla olika. En enda soldat har hittats hel.

Detta är världens största pussel. Mausoleet/graven är ännu oröd. Ser ut som en pyramid. Dagen var så dimmig så vi åkte aldrig ut och såg på denna. Enligt myten är Shi Huangdi begravd under ett himlavalv av pärlor och omgiven av konstgjorda floder och sjöar av kvicksilver. Runt omkring ska det finnas armborst uppställda och var och ett med en mekanisk avfyrningsanordning. Den som bryter gravfriden ska enligt legenden dö. Kineserna är mycket vidskepliga och därför har ingen vågat öppna graven än i dag.

Detta var lika fantastiskt att se som jag hade förväntat mig och vi alla tjejer var lika tagna av historien när vi fortsatte till nästa upplevelse. Vi åkte vidare till The big goose pagoda.

Känns lite blekt när man har sett armén och runt omkring är det mest grått även om byggnaderna är fantastiskt fina.

Vi har även besökt den kända stadsmuren som ligger i stadens äldre del. Changán var Kinas huvudstad under den 13:e dynastin och var landets kulturella och ekonomiska centrum. Det var därför ett populärt mål för stadskupper och därför byggdes en mur runt staden upp. Vi var och såg denna både i dagsljus och på kvällen. Xians stadsmur är en av de bäst bevarade stadsmurarna i hela Kina och den grundades redan under Tangdynastin, 608-907.

Dag två åker vi till en konstnärs by. Här är det bönder som har blivit rika på sin hobby och bor i ett speciellt område. Vi besökte Ms. Pan Xiaoling i hennes ateljé och fick även se hur en "rik" Kines bodde idag. Hon lever idag på sin konst och är mycket känd. Vi fick även prova pappers klipp, alla flickbarn och kvinnor lär sig detta i Kina. Ni minns när man som barn vek servetter och klippte mönster, vi fick också klippa denna dag. Vissa konstverk kunde hon klippa på i flera dagar. Hon målade också fantastiska tavlor.

Vidare till de nu otroliga fattiga bönderna. Vår guide kom från en ännu fattigare by men som 10 åring flyttade familjen till stan och idag lever de gott. Människorna i denna by hade aldrig sett Västlänningar tidigare. Vi fick besöka en familj som bodde såhär. Självklart finns det ingen värme hos dem och det var runt 0 grader när vi var här. Se på kanten av huset, en liten kamin som låg under sängen inomhus, denna värmde alltså upp sängen och huset ( rummet).



Huset bestod av ett rum, två sängar som på bild. Köket var utomhus men under tak och ja, toaletten, en gjuten ränna ut i marken. Dusch och andra lyx, finns inte.

Men vilka människor, de har knappt så det räcker till sig själva ändå ville de bjuda oss främlingar på lunch, vi som bara hade knackat på i deras hus, vår guide självklart då de inte kunde engelska. Skulle ni/vi släppa in en människa vi aldrig har sett tidigare och som ser helt annorlunda ut än oss, i vårt hem?? Tänk på den! Barnen sprang och gömde sig när vi kom nära och de stod i klungor och skådade oss. Guiden sa att vi skulle ge familjen 10 yun, 10 kr och dessa människor skulle aldrig glömma oss. De vägrade först men tog sedan motvilligt emot vår peng.

Sista trippen gick till historiska museumet. Efter detta var vi helt slut och tog upp maten på rummet och det var nästan så man grinade över hur fantastiskt bra vi har det! Denna resa var så mycket Kina jag troligen kommer få uppleva. Detta kommer jag bevara i mitt minne under en lång tid framöver, närmare hela livet!

Må så gott alla och sköt om er!

// Lena